Styrka & Strid

Välkomna till min Blogg! Jag är student på Politices Kandidatprogram vid Linköpings universitet, och här berättar jag om alla mina äventyr. Jag har varit Au Pair i USA i ett år, 2011-2012, och sommaren 2013 var jag Au Pair i London. Hösten 2014 spenderade jag i Haag, Nederländerna där jag praktiserade vid svenska ambassaden.

Nu är det jul igen

Publicerad 2014-12-07 17:13:12 i Allmänt,

Tänk hur snabbt ett år kan gå, och vad mycket som kan hända. Ett år sedan från nu hade jag precis kommit hem från Finland, gjorde mina sista dagar i skolan och förberedde mig för att åka till USA igen och fira jul med min andra familj. Efter den resan följde en termin på universitetet som var som en käftsmäll, tror jag aldrig har kämpat så mycket som jag gjorde då. Sommaren spenderades i det trygga barndomshemmet med ett nytt jobb och tid att umgås med nära och kära. 
 
Nu har nästan en termin gått i Haag, på min drömpraktik. Jag har två veckor kvar och sen åker jag, med på tok för mycket packning som jag inte riktigt förstår hur jag ska lyckas frakta hem, till ett ombonat och julpyntat hem. Jag skulle ljuga om jag sade att det inte ska bli skönt, men efter det att all julhysteri har lagt sig kan jag tänka mig att det kommer bli tomt. Man hinner skaffa sig ett liv på fyra månader med rutiner, jobb och vänner. Ett liv som jag återigen måste slå hål på för att fylla det med ny-gammal materia. Det tuffaste kommer bli att lämna Karolina, och alla fantastiska människor som jag har lärt känna här. Det kommer också bli tufft att lämna jobbet på ett vis, att inte följa den politiska debatten på samma sätt, och inte längre få åka diplomatbil. Hehe, skämt åsido, men jag har haft en bra praktik, om än stundtals väldigt tuff. Jag hoppas att denna praktik kan innebära att nya dörrar öppnas. 
 
Föregående helg fyllde Karolina 25, något som vi dels dels firade med utgång, och också ett hejdundrandes kalas med ofantligt mycket fika (hejdundrandes syftar i detta fall på ballonger, födelsedagssånger på alla möjliga språk och härliga vänner). Jag tänker alltid att jag och Karolina är jämngamla, men faktum är att jag är yngst i gänget, och får även höra det en hel del. 
 
Veckan som gått har jag jobbat väldigt mycket. Jag tror att jag har jobbat överitd alla dagar utom i fredags. Annledning? Jo nu är det så att det är väldigt mycket deadlines inför olika EU-möten där rapporter ska skrivas, det är event som ska genomföras och eftersom min handledare är på mammaledighet (hon har tom hunnit få en dotter) är vi kort om folk på jobbet. Att det blev klart i veckan att Sverige ska ha ett nyval gav oss ytterligare fler saker att tänka på. 

Något som jag är mycket stolt över är att jag gjorde en rapport inför Ecofin (european economic and financial council) helt individuellt, från briefing till färdig rapport. Detta är det viktigaste Ecofin för året, och min handledare var inte på kontoret vilket gjorde att jag endast hade ambassadören att vända mig till. Han är en respektingivande man som man inte vill göra besviken. Snacka om att jag kände en enorm press. Jag skickade in min rapport, efter korrekturläsning av Karolina till ambassadören. När han kom in på mitt kontor kan man minst sagt säga att jag var nervös. Han hade lite småsaker att lägga in här och där men sade att det var bra jobbat utav mig. KÄNSLAN! Det var minst sagt en bra avslutning på en annars krävande vecka! 

Nästkommande vecka har jag och Karolina planer varje kväll efter jobbet, och helgen är redan uppbokad. Det kommer vara tröttsamt men det är en hel del roliga grejer vi kommer göra. Bland annat har några på kontoret blivit hembjudna till en kollega för en julmys/Nobelkväll, och på torsdag ska vi vara utanför residenset för att tända en julgran och lyssna på ett luciatåg. 

Idag gjorde jag en jullista på Spotify för att verkligen försöka komma i stämning i det annars ganska milda och dystra Holland utan några stjärnor eller ljusstakar i fönstren. Så även på min promenad i ösregnet kunde jag le och nynna med, tänk vad musik kan göra för humöret! 

Glad andra advent och ta hand om varandra! 

Bilder
Fonduekväll


En koncert med en dansk flickkör som vi blev inbjudna till av den danska ambassaden, mycket trevligt!


Jag och danska Bibi

Puss o Kram 
Matilda 

Helgen

Publicerad 2014-11-24 21:57:34 i Allmänt,

Min helg, som för övrigt är den fjärde sista som jag spenderar i Nederländerna, har varit väldigt intensiv och otroligt kul. 

I fredags kom jag och Karolina iväg från jobbet relativt tidigt och kunde spendera en timme nere i centrum för lite shopping. Vi kom hem och mer eller mindre kraschade på soffan, veckan som gått har varit väldigt arbetsintensiv med många sena kvällar på jobbet. Var inte alls på humör att ut och äta med ett gäng som varit planerat, men jag tog mig i kragen och kom iväg. 

Den enda jag kände på middagen var den amerikanska praktikanten Filipe som hade haft sin födelsedag nyligen och ville fira. Förutom honom var det två från Italien, en från Österrike, Kanada, Belgien och ytterligare en från USA. Samtliga var praktikanter vid någon av alla organisationer eller domstolar som finns. Middagen blev väldigt trevlig och jag hade bra samtal med italienarna som själva ansåg att Italien har stora problem med korruption och även flyktinghanteringen. Dock påpekade dem att ingen flykting vill stanna kvar utan hellre åker till Nordeuropa i och med de avsevärt bättre socialförsäkringssystemen. De ansåg att Skandinavien har det bästa systemet och att det är värt den högre skattesats som krävs för den nivån. Jag tycker att det ofta är den åsikten jag får höra när jag pratar med ungdomar från olika delar av världen. Man förstår vikten av hög skatt om man vill kunna ha en bra välfärd. Jag själv skulle aldrig kunna tänka mig lägre skatt, om det i slutändan innebar att jag skulle få betala för min utbildning. De enda som jag har hört säga att det inte är bra är republikaner från gated communities från USA vad nu det säger. Middagen var i alla fall trevligare än förväntat.

I lördags gick jag upp klockan sju, idioti jag vet. Men jag skulle jobba på svenska kyrkans julmarknad i Rotterdam så då krävdes det en tidig lördagsmorgon! Det var dessutom värt det. Svenska kyrkan i Rotterdam är ett stort hus med en enorm trädgård. Hela insidan av huset var täckt med marknadsstånd samt ett café med diverse svenska julklassiker. Utomhus fanns ett glöggcafe med bullens varmkorv och pepparkakor. Jag fick jobba vid barnens pysselbord på förmiddagen och stå vid lotteriet på eftermiddagen. Vid pysslet kan jag konstatera att glitter är väldigt populärt, speciellt hos åldersgruppen 3-5 år, hade glitter överallt efter det passet! Men hjälp vad söta barn kan vara, saknar att vara bland dem. 

Det fanns även livemusik med cello och klarinett, dragspel och så dök det även upp en kör som sjöng. Jag kom verkligen i julstämning! Med mig hem fick jag lussebullar och saffran, så jag kan göra mina saffransskorpor. Man märkte verkligen hur marknaden var uppskattad bland besökarna, det bara glittrade i vissas ögon när de såg prinsesstårtorna och köttbullsmackorna, totalt kom det ca 1000 personer den dagen. Ganska bra med folk!

På kvällen träffades gänget hos Sarah, den schweiziska praktikanten och hade förfest med diverse lekar. Är så tacksam för alla vänner jag skaffat här, kommer bli tufft att lämna alla! Senare drog vi ut för att stilla vårt dansbegär.

Igår bjöd vi in tjejerna till en söndagsbrunch där jag och Karolina gjort scones, pannkakor, egengjord kanelsirap och diverse tillbehör. Sarah hade tagit med sig något som heter speculoos vilket är ett spread man kan ha på smörgåsen eller på pannkakor som smakar julkex. Helt underbart! Det är för mig helt oförståeligt varför inte denna underbara uppfinning inte importerats till Sverige. Efter brunchen kollade vi på filmer och bara myste. 

Livet här är verkligen så bra, jag har fått underbara vänner och praktiken är en dröm. Det kommer vara svårt att ställa om igen till att plugga, men samtidigt börjar det ändå kännas att man har varit ifrån Linköping länge. Det finns många som jag saknar där, och hemma också så klart. 

Nu är det fyra veckor kvar, vart tog hösten vägen? Jag ska verkligen ta till vara på varje dag som är kvar, jobba hårt, och umgås med mina vänner så mycket som jag kan. Min handledare hade sin sista dag idag innan hennes föräldraledighet och måste säga att det var sorgligt. Hon har verkligen varit en superbra handledare och jag har lärt mig mycket av henne. Förhoppningsvis hinner jag se hennes bebis innan jag åker hem!

Bilder!
Rotterdam


Julmarknaden 


Pyssel!


Caféet med diverse läkerheter!


Nishanthi


En del av vårt gäng!

Hungriga hjältar som väntar på att pannkakorna ska bli serverade.


Puss o Kram 
Matilda

Skillnaden mellan en finansminister och en student

Publicerad 2014-11-07 21:36:41 i Allmänt,

I onsdags såg jag finansminister Dijsselbloem, statssekreterare Wibes med flera under en debatt inför ECOFIN (european economic and fininancial councul). Debatten var i ett ganska litet rum, så man satt väldigt nära alla politiker. På ena sidan satt oppositionen, i mitten finansministern och sen till vänster hans högra händer (politiskt sakkunniga). 

Finansministern gick igenom regeringens ståndpunkter en i taget, och sedan fick oppositionen ställa motfrågor. Jag själv förstod inte så mycket utav det hela då det var på holländska, men min handledare förklarade i efterhand.

Mycket prat var det om Nederländernas stora skuld till EU och varför det kunde bli så mycket som 642 milj euro. Det var även en del tal om ECB:S stresstester vilket alla nederländska banker klarade och som då Dijsselbloem gärna nämnde både en och två gånger. 

Det hela var faktiskt intressant förutom att jag inte förstod något utav vad de sade utan att Johanna översatte. 

Efteråt så var min jobbdag slut och jag skulle äta på Subway. När jag ätit klart och skulle låsa upp cykeln går finansminister Dijsselbloem med hans sekreterare förbi och jag kollar nog lite för mycket på dem, starstruck som jag var. 

De skulle också ha något att äta, men istället för att gå in på Subway så valde de restaurangen bredvid som från utsidan såg ut att vara snäppet finare än Subway.
Debattsrummet


Då slog det mig att jag just bevittnat den stora skillnaden mellan en finansminister och en student.

Puss o Kram
Matilda

On the road again

Publicerad 2014-11-01 16:40:21 i Allmänt,

Nu är jag ute och far, sitter i skrivandets stund i någon underlig tysk stad som heter Oberhausen. En centralstation som säljer öl i automater, och har en nutellakiosk med crêpes, munkar och toasts. Den där stereotypiska bilden jag har med Tyskland har verkligen förverkligats efter 10 minuter på en station. Bra där Tyskland! 

Faktum är att jag aldrig satt min fot i Tyskland på riktigt. Och nu ska jag få hälsa på Fiona, min kära vän som jag spenderade två månader i USA med, tills hon blev hemskickad av sin värdfamilj. Jag träffade henne för första gången på tre år förra månaden- så häftigt! Nu ska jag få träffa hennes familj och se hennes vanliga liv. I Tyskland- i en liten stad som heter altena, typ 40 min från Frankfurt (tror jag). Denna helgen kan inte bli annat än toppen!

Annars jobbar jag på. Det har kommit fram när jag hade mitt halvtidssamtal att när min handledare Johanna går på mammaledighet om tre veckor så ska de klara sig en månad utan ersättare, vilket betyder att jag kommer få täcka mycket själv. Väldigt läskigt, känner att jag inte riiiiktigt är där. Hittills har jag fått skriva en helt egen rapport, samt stycken här och var på andra rapporter. Annars är det mycket anteckningar från möten som jag skriver protokoll till, och småfix med mail och praktiska saker. 

Om tre veckor ska vi ha ett tvådagars event i Rotterdam som heter "Dutch/Swedish port days" där det ska diskuteras policys och skillnader mellan Nederländerna och Sverige i hamnverksamhet. Dag två ska vara mer business där de företag som är där har möjlighet att knyta kontakter och eventuellt starta samarbete. Det ska bli spännande att se hur allt blir. Dessutom är eventet vid två hotell som har utsikt över Rotterdams hamn. Ska bli kul! 

I jobbet har jag märkt bara denna veckan att kollegorna har lagt fler och fler uppgifter på mig. Inte mig emot, men går fortfarande lite på nålar när jag skriver något och blundar när jag skickar iväg saker. Känns så viktigt att det blir rätt, för jag vill inte vara en belastning utan en tillgång som har chans att få bra referenser. 

Men nu, nog prat om jobbet, jag spenderar ju bara ca 40h i veckan där. Förra helgen hände något ytterst trevligt. Jag fick besök av min familj i Haag. Jag tror att de uppskattade besöket lika mycket som jag gjorde. Vi hängde runt i Haag, åkte till Leiden, och bara hängde. Inser mer och mer vad familjen betyder för mig, helt annat nu än när jag var 18. Jag älskar dem allihopa enormt mycket, och är så glad att de tog sig tid och pengar för att hälsa på mig i Haag, det hade de inte behövt göra. 

De kom perfekt också, för nu har halva tiden gått, två månader kvar tills  jul och tills jag åker hem igen. Det ska bli skönt att få komma hem och se alla igen, som alltid. Samtidigt känner jag att praktiken är för kort, hade velat stanna kvar två månader till, då hade jag nog känt mig klar. 

Fast, sen har jag bara en termin kvar sen är det dags för fler äventyr. Till sommaren tar jag examen- helt sjukt! Om jag vill behöver jag inte plugga mer. Har dock kollat på masterutbildningar i Lund och Köpenhamn, så får se! Tänker just nu att jag ska söka jobb också, men räknar med att ta en master också. Är inte riktigt mogen för att slängas ut i arbetslivet än. 

Bilder!
Fina familjen kom på besök.

Sen kväll på kontoret.


Från en trerätterslunch vi hade på residenset.


Justine, Bibi och Thea på en afterwork.

Nu sitter jag på ett tåg till Essen, som jag sedan byter till Altena. Önskar alla en underbar alla Helgona helg! 



Puss o kram 
Matilda 

Jag mår bra!

Publicerad 2014-10-11 18:29:31 i Allmänt,


Jag har fått så mycket skäll för att jag inte lägger ut uppdateringar, så här kommer en! 

Jag älskar Haag av hela mitt hjärta, staden andas internationellt och framför allt politik och rättvisa. Köpte flygbiljetter hem förra veckan och känner redan att jag inte vill lämna. Fyra månader är ingenting, och nu har det dessutom gått över en månad. Tycker inte om att tiden går så fort, vill hinna njuta av allt.

Så, men vad har hänt då? I jobbet har det ändå hänt en hel del. Det går upp och ner. Ibland har man känt sig halvt värdelös när man gör fel och ens handledare är tvungen att göra om allt. Denna veckan har dock gått bättre. Fått beröm för ett stycke jag skrev om nederländsk ekonomi, och har fått stort förtroende vad gäller uppdateringen av vår krisplan. 

Måste verkligen ge enorma mängder beröm till min handledare Johanna. Hon är precis som en handledare ska vara; förstående, snäll, och hon vågar att ge uppgifter till mig. Hon är gravid så tyvärr kommer hon bara vara min handledare fram till slutet av november, men känner mig otroligt lyckligt lottad. 

Har fått uppleva en del coola saker på jobbet, åkt diplomatbil flera gånger om, haft samtal med utrikesdepartementet i Sverige, och fixat en person som ska tala vid ett utav våra evenemang. Andra, kanske inte så coola, men ack så intressanta uppgifter jag fått är att gräva ner mig i nederländska energipolicyn, gjort PowerPoints till vår ambassadör, och fått planera ambassadens planeringsdag. 

Att hela tiden arbeta med politik och bevaka vad som händer både i Nederländerna och Sverige på arbetstid är fantastiskt. Mycket av det jag läser skulle jag läst i alla fall, men då på min fritid. Politik är fantastiskt! 

Min kära roomie Karolina och jag fungerar läskigt bra ihop. Vi har redan skaffat oss väldigt trevliga rutiner. Exempelvis att gå på en gigantisk marknad varje lördag och köpa enorma mängder frukt och grönt. Varje söndag har vi dessutom en brunch ofta bestående av pannkakor eller scones, ägg och massvis med frukt. 

Under veckan orkar vi inte så mycket mer än att laga mat. Fast en och annan after work har hunnits med, och kaféhäng med vårt praktikantgäng. 

Hittills har jag varit i Rotterdam, Eindhoven, Leiden, Amsterdam och imorgon ska vi till Delft. Ändå ganska produktivt! 

Förra helgen kom Fiona till Haag. Fiona, som jag träffade när jag var i USA och bara umgicks två månader innan hon åkte hem. Vi hade inte setts på tre år, så det var smått fantastiskt och surrealistiskt att se henne igen. Älskar att Europa är så öppet och så smidigt att åka runt i. 

Om två veckor kommer min kära familj hit, längtar efter dem. Och jag längtar efter linköpingskompisarna, och alla vänner i allmänhet. Dock är jag så glad över att vara här, inser att det är så många som får en chans som denna. Jag lever drömmen! Underbar stad, underbara vänner, underbart jobb, vem kan klaga då? 








Puss i Kram
Matilda

Jag tror jag är förälskad i denna stad

Publicerad 2014-09-15 19:25:27 i Allmänt,

Har precis påbörjat vecka två på ambassaden och jag måste säga att jag trivs! Har inte fått de mest kvalificerade uppgifterna än, men jag tror att det kommer! Idag har jag tex varit vid residenset, där ambassadören bor, och han hade bjudit in gäster till en valanalys. Jag hade gjort delar av PowerPointen och hade förberett lite allmänt. Sedan i eftermiddags så tog jag fram förordningar och dokument på krisberedskap för UDs alla olika konsulat och ambassader. På fredag ska nordiska representanter träffas och kolla om det finns uppdateringar och förbättringar som kan göras, vilket jag också kommer vara delaktig i. En väldigt varierande dag! 

Och jag måste erkänna att jag tycker det är väldigt häftigt att gå i ambassadens korridorer och läsa en massa rapporter om det politiska läget i världen. Jag tror att risken är stor att jag kommer vilja bli diplomat! Och vet ni? Jag har ett eget kontor! 

Men idag har även varit en dag full av gäspande, har varit helt slut. Berodde dels på att jag och Karolina var på valvaka hos business Sweden och jag fick väldigt få timmars sömn. Sedan kan det även berott på att vi var ute med andra ambassadpraktikanter både i fredags och lördags. Man kan väll säga att antal sömntimmar inte varit optimalt.. 

Men ja, vi har träffat en massa nytt folk, ni ska bara vet vad det kryllar av praktikanter här i Haag. Dels från alla olika ambassader, dels från alla domstolar och tribunaler. Vi blev bjudna på praktikantlunch på norska ambassaden i onsdags och fick där en massa nya bekantskaper. Vi verkar bli ett väldigt bra gäng! 

Och sen Haag, vilken stad! Det är så mysigt här. Haag är nog en stad jag skulle kunna tänka mig att bo i på riktigt. Jag älskar alla små gator med caféer, alla häftiga monument, och att det inte känns så stort. Man kan ta sig överallt i Haag på 20 minuter med cykel. 



Det enda som förstör allt är min oerhörda valbaksmälla. Den är enorm, och vet inte hur många veckor det kommer ta tills den går över. 12,9%?!?!?!?! Som om det inte skulle varit nog så blev de störst i två utav valkretsarna i min kommun. Kul. Förstår inte. De kommer bli inflytelserika hur det än blir. Eller ja, om inte s och m bildar regering, och det är lagom troligt. Allt i utländsk press handlar om sd, är det de signalerna vi vill sända ut? Jag är arg, otroligt nedstämd och ledsen. Sverige kan bättre. Nästa fyra år kommer bli turbulenta i svensk politik, var så säkra! 

Jag hade tänkt lägga ut bilder från mina två första veckor här, men känns fel att lägga ut glada bilder när jag mår som jag gör. Det får bli en annan gång. 

Puss o Kram
Matilda

Och så var man här!

Publicerad 2014-09-02 17:25:57 i Allmänt,

Jag och Karolina har haft ett extremt hektiska dygn, i alla fall rent mentalt. Karolina mötte upp mig klockan 14 i Amsterdam och vi tog tåget till Haag. Väl där visste vi att vi skulle ta tram 1 till uthyrningsföretaget som hade hand om vår lägenhet. Problemet är dock att Haag har inte en centralstation utan tre. TRE?! Hur tänkte man där? Så klart kom vi då till fel centralstation... Vi frågade två, lagom trevliga serviceanställda som sade att vi får ta tram 9, men eftersom den inte går för tillfället så får vi ta buss 69. Sagt och gjort. Vi hoppade av "rätt" station och började gå mot gatunummer. Vi upptäckte dock att ett sådant nummer inte fanns. Vi ringde till företaget och de kom på att vi var på badhuisweigen och inte på Bahuisestraat. Antagligen gav de upp med att försöka tillrättavisa oss så Laura, en representant från uthyrningsföretaget kom och hämtade oss med bil. Vi kan väl säga att både Karolina och jag var lagom trötta efter att ha släpat tunga väskor fram och tillbaka på den där gatan så det var sjukt skönt minst sagt. 

Vi träffade ägaren och skrev på papper och gick igenom allt. När det var klart och vi blev själva hade klockan redan hunnit bli 19. Då köpte vi oss vin och pizza och åt. Himmelskt. 

Idag kunde vi se oss omkring lite mer. Från balkongen känner vi havsbrisen och ett stenkast härifrån ligger hamnen. Det är väldigt vackert! 

Idag har vi besökt ambassaden. Vi träffade både personal och hade tid att sitta ner och prata med våra respektive handledare. Jag fick bland annat reda på att jag ska till Amsterdam på tisdag till svenska handelskammaren, så kul! Har en sån bra känsla med min handledare Johanna och det verkar som om jag kommer göra mycket! 

Vi har idag även fixat en tältsäng och storhandlade. Nu sitter både Karolina och jag på balkongen med ömmas armar och trötta ben. 

Långa dagar, men tror verkligen att jag kommer trivas! 

Nu är det eventuellt en strandpromenad som står på schemat för kvällen, men just nu är det så skönt att bara vara. 

Puss o Kram
Matilda


Urkraft

Publicerad 2014-08-31 15:56:08 i Allmänt,


Nu har jag nääästan packat klart allt, nu har jag nääästan koll på allt. Allt är nääästan klaffat och klart. Nu gäller det bara att allt ska fingera. Jag började tvivla igår på i princip allt. Om jag skulle betala övervikt för väskan, om jag verkligen inte skulle med mig den där klänningen, om jag verkligen har tillräckligt bra engelska. Och så där höll det på hela dagen. Då tog jag mig en promenad bland skog och mark, och kände genast hur energin kom tillbaka. 

Jag kommer sakna min familj och mina nära och kära. Vill verkligen tacka alla för en fantastisk sommar med mycket skratt! Kommer sakna hundarna, katterna och hästarna, men de brukar vara ganska så förlåtande när jag väl kommer hem igen. 

Igår var jag nojjig men idag känner jag mig redo! Har bestämt plats där jag och Karolina ska träffas på flygplatsen, vi har även bestämt tid med uthyrningsföretaget. Allt börjar bli verklighet nu! Imorgon bär det av mot min drömpraktik och jag är taggad ända in i märgen! 


Dags att säga farväl till skogarna för denna gång- vi ses till jul! 

Puss o Kram
Matilda 


Snart bär det av!

Publicerad 2014-08-25 19:23:08 i Allmänt,

En vecka, 7 dagar, 168 timmar, allt beskriver samma sak, men känns ändå så olika långt. 168 timmar, inte speciellt nära. 7 dagar, kanske är dags att förbereda sig. En vecka, borde verkligen ha allt klart nu. 

Men ja, en vecka kvar. En vecka tills jag är i Haag, en stad jag ska bo och verka i tills jul. Där jag ska arbeta på svenska ambassaden med två andra (än så länge okända) tjejer. Jag ska bo med en utav tjejerna som jag ännu inte träffat ungefär sex minuter från ambassaden. Vi har fixat lägenheten helt själva, och betalat en ganska stor summa utan att vi ens har sett den. 
Jag ska lära känna en helt ny stad, med alla utmaningar och möjligheter som det innebär. Nervös? Nej. 

Jag borde vara nervös, men jag är inte det. Känslan som finns i kroppen uppger sig bara som en längtan och spänning att återigen börja om. 

Det var samma sak när jag skulle till USA. Jag kände mig inte direkt nervös, utan bara laddad på att göra något som jag i hela mitt liv längtat till. Stackars mamma grät och grät när hon lämnade av mig på Landvetter i augusti 2011. Jag mer eller mindre bara kramade om henne och sade: "vi ses om ett år", nästan helt oberörd. Jag visste kanske inte heller vad jag gav mig in på då. Kanske var ung och naiv, och är i så fall fortfarande det. 

Detta kommer bli så bra, känner det i varenda nerv i hela kroppen! Vi åker på måndag, och är i Haag en vecka innan vi börjar praktiken 8 september. Då har vi tid att fixa allt det praktiska. Ett typexempel är att vi ska skaffa en madrass, eftersom ena sovrummet inte har någon säng, kan bli kul att försöka frakta den! Ett annat är bara att lära sig hitta i staden, ett projekt som jag inte kommer lära mig ordentligt tills det är dags att åka hem igen. Mitt lokalsinne är lika med noll- det existerar inte alls. Dock har jag klarat av att bo både i London, Washington DC och Linköping, så detta kommer fungera det med då småningom. 

Mina förväntningar är inte så höga på själva praktiken. Jag räknar absolut inte med att lyckas få jobb efter mina månader på ambassaden, jag har inte tillräckligt med utbildning för det. Men jag vill utveckla mitt skrivande, bemötande och bara få lära mig vad man egentligen gör på en ambassad. Just nu är jag clueless på vad exakt jag kommer få göra. Antagligen en hel del rapportskrivande, antagligen en hel del svenska skolor som kommer på studiebesök. Mer än så vet jag faktiskt inte. 

Om det nu skulle vara så att det inte blir som jag har tänkt mig så är det bara under fyra månader, det går snabbt! Det som är fantastiskt är att jag kommer ha en hel termin utan en enda tenta, utan allt hetsplugg veckan innan examination. Fantastiskt är bara förnamnet. 

Praktiken ingår som en del i mitt program, vilket betyder att jag kommer kunna tillgodoräkna mig praktiken som en poänggivande kurs. Det enda som jag kommer behöva göra när jag kommer tillbaka är att ha en presentation samt visa upp något som jag har gjort på praktiken. Tänk er, att när man går hem från ambassaden att man faktiskt är ledig? Man behöver inte somna med tanken att man måste plugga längre tid dagen efter, man har sina arbetstider och sen kan man inte göra mer. Man är färdig. Fantastiskt. 

Nu är det bara packning och avsked kvar. Bägge saker är väldigt jobbiga. Jag undgår helst allt det där. Sommaren i Sverige har varit fantastisk och jag har kunnat umgås med nära och kära. Det gör det hela lättare, sen är jag inte borta så länge denna gången. Packningen blir dock en lika stor utmaning som vanligt! 

Puss o Kram 
Matilda 

Höstterminen har börjat!

Publicerad 2013-09-25 22:52:26 i Allmänt,

Surprice, Matilda har varit urusel på att skriva inlägg, who would have known?

Till mitt försvar så har det tagit ett tag att komma in i Linköpings-bubblan. Efter London åkte jag hem i två dygn, för att sedan dra till Linkan. Vad kul det var att träffa alla igen, jag har en helt underbar klass på alla sätt och vis! Jag ägnade mina första två veckor med att vara fadder åt en nollegrupp på mitt program. Att vara fadder i Linköping innebär att man tillsammans med andra i sin faddergrupp har hand om ca 10 nollor. Vi tävlar tillsammans, guidar runt nollorna på campus och ser till att de får ett bra välkomnande. Detta var två väldigt roliga, men också intensiva veckor. Min nollegrupp var helt fantastisk, vilka sköna människor! I och med att jag är sektionsordförande för FLiNS (föreningen Linköpings nationalekonomer och statsvetare) fick jag ta lite mer ansvar, men jag trivs så bra i rollen med mycket ansvar så jag har bara tyckt att det varit lärorikt och kul.
Det enda negativa med nollningen var att vi samtidigt läste statistik. Man ägnade varje ledig minut åt att plugga, försöka komma igen. Efter nollningen har vi suttit från 8-5 varje dag med statistiken, är tveksam om jag någonsin pluggat så mycket inför en kurs. Jag skrev tentan i fredags, får se om mitt hårda arbete bar frukt....
 
Även om hösten nu kommer krypande och det kommer vara minusgrader inatt så är kylan välkommen. Sommaren har varit helt fantastisk, och jag har sååå mycket att se fram emot i höst!
Jag ska först åka på FLiNS resan som styrelsen varje år planerar till en stad i Europa. I år har vi planerat att åka till Haag och göra några studiebesök. Ett perfekt piller som ger en motivation till resterande utav utbildningen.
Sen ska jag till Göteborg och hälsa på bland annat Ellinor som börjat plugga journalist. Dit kommer även ett glatt gäng som jag hängde med i London, så det blir en liten reunion!
Tredje resan är att jag ska hälsa på Sanna i Finland. Hon bodde här hösten 2012 som utbytesstudent. Vi blev otroligt tajta, och jag har lovat att komma och hälsa på. I veckan bokade jag biljetter, så nu ska jag äntligen få se henne! Har aldrig varit i Finland, och ska bli så kul att få träffa Sannas familj och vänner som jag hört så mycket om!
 
Den fjärde och jag skulle våga säga den absolut bästa resan i höst blir att jag ska åka och hälsa på min värdfamilj i USA!!!! Jag har ju påpekat det i princip i varje inlägg hur mycket jag saknar min värdfamilj i USA. Jag hittade billiga biljetter, så jag bokade. Jag ska vara där över jul och nyår. Jag ska få krama om mina pojkar och krama om mina värdföräldrar. Jag börjar nästan gråta bara jag tänker på det. De är min andra familj, älskar de så mycket att det gör ont. Och inte nog med detta, det är nog så också att Mariana och Gaby från Mexico och Venezuela som jag blev BFF:s med under mitt år kommer också. Jag blir så lycklig när jag tänker på USA att jag vill hoppa två meter upp i luften.
 
Det absolut enda negativa med denna hösten är att det kommer gå åt mycket pengar. Pengar som jag inte direkt har gott om. Men, jag tänker så här; Jag måste ta chanser, och om det är någon gång pengar ska gå åt så är det nu. Jag är ung, har klompisar i hela Sverige och världen, varför missa tillfället att åka någonstans där man får gratis boende? Och varför missa tillfället att hänga med människor som gör att man mår bra?
Jag ska försöka att INTE tänka på pengar, men kan ju säga så här, det blir inga kläder denna höst!

Vi påbörjade en ny kurs i tisdags, mikroekonomi. Tycker nu att den verkar mer intressant än vad statistiken var. Jag har blivit en liten nationalekonomi-tjej, även om jag fortfarande älskar statsvetenskapen. TIll jul ska vi välja inriktning, nek eller stats och jag har ingen aning om vad jag ska välja. Många säger att man mycket lättare får jobb om man gåt nek, samtidigt som kanske stats varit det jag helst velat jobba inom. Neken har dock vuxit sig väldigt stark, ska bli kul att se vad det blir av mig. Jag längtar till arbetslivet. Tänk vilka möjligheter jag har! Kan jobba inom så mycket tror allt handlar om vart man får in sin första fot på arbetsmarknaden.
 
 
 
Glada Faddrar!
 
Nollorna med de fina tröjorna!
 
Puss o Kram
Matilda
 
 

Vad kommer INTE hända inom en vecka?

Publicerad 2013-08-07 22:30:35 i Allmänt,

Om exakt en vecka, på pricken är jag i mitt lilla korridorsrum i Linköping. Nu är jag i London och spenderar de sista dagarna med familjen och mina fina vänner som jag skaffat. Jag tycker att det alltid är så konstigt när man skaffar nya vänner för man vet inte hur ens liv såg ut utan dem. Eller kanske mer hur ens liv kommer se utan dem. Har redan sagt flera hejdå. Hatar att ta avsked.
 
Det kommer bli jobbigt att säga hejdå till familjen också. Kommer sakna barnen och Tania, och kanske framförallt Jesper. Vi har klickat så bra. Det här är dock annorlunda mot hur jag kände när jag lämnade USA för ett år sedan. Detta känns hundra gånger enklare och det är kanske inte så konstigt. Jag har ju faktiskt bara spenderat två månader med dem. Det är inte lång tid. Jag hoppas ändå att jag kommer kunna komma tillbaka och hälsa på. För övrigt pratade jag med min familj i USA i helgen, och jag börjar gråta när jag lagt på. Hur kan det fortfarande vara så känslosamt? Jag är nog en mes, det är nu bevisat. De kommer alltid vara min andra familj, måste hälsa på dem snart!
 
Jag längtar till plugget. Jag vill lära mig mer och har en känsla att detta kommer bli det bästa året i Linköping. Vill krama om alla, och på lördag nästa vecka kommer det bli en reunion utan dess like. 
 
Saknar min egen familj. Speciellt mamma. Hon har tagit ledig den dagen jag är hemma så vi kan umgås de 30h jag är hemma i Småland. Nästa sommar ska jag vara hemma, vill bara chilla för en gångs skull. Kan någon påminna mig om det nästa vår? För jag har en känsla att jag kommer vilja dra iväg igen. Vill vara hemma, och umgås med alla i längre tid än två dagar. 
Som sagt, jag är en mes. 
 
I helgen har jag haft riktigt kul, har i princip varit inneboende hos Linnea. Var hemma hos henne fredag, lördag, söndag och måndag. Vi gick ut i fredags, som antagligen var min sista utgång i England. Det var kul, men linköpings uteliv är snäppet vassare. I lördags grillade vi ett gäng, och i söndags sov jag över. det var skönt att vara så mycket utanför huset. För tro mig, även om man trivs med sin familj, så finns ibland inget skönare än att slippa dem i några timmar. 
 
Jag har knappt inget planerat denna veckan förutom att säga ännu fler farväl. Fast det är mer som vi ses igen, om man tänker så så blir det enklare. 
 
Bilder! 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Puss o Kram
Matilda

Everyone survived!

Publicerad 2013-07-30 00:15:26 i Allmänt,

Jag var lite smått bitter i fredags när jag skrev förra inlägget. Faktum var att helgen var extremt tröttsam men också väldigt givande. Det kändes som om jag kom barnen mycket närmare på de dagarna. Nu tar det definitivt emot att lämna om två veckor. Kommer sakna familjen så enormt mycket. Det var ju det här som INTE fick hända. 
 
I alla fall så blev jag lite stolt över min egna prestation i helgen. Jag klarade av att ha hand om tre barn helt själv en helg. Inga större katastrofer inträffade mer än att Freya grät när hon inte fick mer blåbär. Det är värt en guldmedalj. Man har ett sjukt stort ansvar som au pair. Jag menar, vi tar hand om någon mest värdefulla ägodel. Tänk om något skulle hända, eller om man begår något misstag med barnen. Hur skulle det kännas för föräldrarna? Att de lade över allt ansvar på någon annan...
 
På både lördagen och igår såg jag till att trötta ut barnen ordentligt med utflykter till parker. I går packade jag till och med lunch och badkläder så vi hade en riktig hel (halv) dag ute. Det var riktigt lyckat. Jag hörde inget klagande under hela dagen av någon. De sprang verkligen av sig ordentligt. Vad lycklig jag blir av barn som leker och skrattar. Då vet jag också att jag gör ett bra jobb. 
 
Men vad skönt det var när Tania kom hem. Hon hade varit i Makedonien för en konsert. Barnen blev helt till sig, de kikade ut ur fönstret av och till två timmar innan hon skulle komma. Jag blev också glad. Glad för att veta att jag var klar med jobbet och veta att jag gjorde det bra. 
Jag kanske är lite duktig på det här ändå! 
 
På kvällen åkte jag och åt med vänner på ett hamburgarställe som heter Byrons. Riktigt goda burgare och sallader. Men det allra bästa med Byrons är deras Oreo milkshake, har aldrig i hela mitt liv druckit någon godare milkshake. 
Efter middagen bestämde jag och Julia oss för att köra en spontanutgång. Ja, på en söndag. Det var väldigt många fler som tänkte samma sak som vi, baren var välfylld. Bara i England kan man gå ut alla dagar i veckan och det är alltid folk på varenda bar. Fattar inte. Jag och Julia hade riktigt kul, bland de bästa utgångarna i London hittills!
Ett mycket välförtjänt slut på min jobbhelg!
 
 
Bilder på mina små energiknippen! 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Puss o Kram
Matilda
 
 
 
 

Miss flexibel

Publicerad 2013-07-26 23:35:39 i Allmänt,

När folk frågar hur det är att vara au pair säger jag alltid att det inte är så lätt. Man måste ha skinn på näsan, vara öppen och flexibel. Man kan inte räkna med att man har samma arbetstider och uppgifter. Man måste vara med på att göra allt som värdföräldrarna vill, inom en viss gräns förstås. Arbetstider kan alltid ändras. Som au pair är man helt där för familjen. Man ska kunna jobba obekväma och udda tider.

Denna helgen är jag en ren definition av au pair yrket. Jag jobbar 24/7 hela helgen, från fredag morgon till söndag eftermiddag. Kul? Nja, hade kanske gärna sett att jag fått lite vila och fritid. Jag får inget extra betalt för det även om jag kanske tycker att jag skulle förtjäna det, haha!

Jag jobbar en del, eller väldigt mycket helger. Mest eftersom mina värdföräldrar är musiker. Deras arbetstider är sällan 9-5 fem dagar i veckan.

Om de inte vore så fruktansvärt snälla, så skulle det vara mycket svårare att säga ja till allt. Men jag går med på att jobba helger för att jag får ut så mycket utav det från dem. De behandlar mig som en i familjen. De uppskattar verkligen mig.

Det i sig ger mig mycket mer än vad som faller bort när jag spenderar hela helgerna med att jobba istället för att hänga med vänner.

Meeeen just nu, klockan halv 11 på en fredagskväll efter 15h jobb önskar jag inget hellre än att få gå härifrån. Jag är helt slut! Jag kommer vara död på söndag. Måtte jag få mycket comp-ledigt för det här.

Fick reda på i veckan eller upptäckte att mitt flyg som Tania beställt inte alls är klockan 8 på morgonen, utan på kvällen den 12:e augusti. Jag måste vara tillbaka i Linköping 15:e och åker på kvällen den 14:e hemifrån. Jag kommer hem mitt på dagen den 13:e. Ett och ett halvt dygn hemma. Grattis. Jag vill gärna umgås med min familj. Har så fruktansvärt dåligt samvete för det. Längtar faktiskt lite hem nu. Fast återigen, jag har jobbat 15h.

Jag har haft roligare helger!

Puss o kram
Matilda

En dag som VIP

Publicerad 2013-07-24 12:31:49 i Allmänt,

I söndags fick jag och pojkarna följa med min värdmamma Tania när hon och hennes band skulle spela på Queen Elizabeth Olympic Park. Varför tacka nej liksom? 
 
Vi åkte dit väldigt tidigt, bandet skulle soundchecka vid 8. Bond (som bandet heter) vad inte själva huvudakten. Nej, utan det var ett lopp som tusentals människor sprang. Ungefär 1/3 utav arenan var full med publik, om man räknar bort de som sprang.
 
jag fick agera lite fotograf under dagen för Bond. Jag tog kort från scenen, bakom och framför. Avfatta vad det var coolt att stå och gå där en massa stjärnor har gått, jag gick till och med på banan där Usain Bolt sprungit, hur fräckt tär inte det? Det var en riktigt grym känsla att stå i mitten av arenan. Ett minne för livet! 
 
Efter soundcheckingen började bandet göra sig iordning för konserten. I loungen fanns allt man kunde tänka sig: frukt, choklad, nötter, fyra sorters läsk. Om det var något man saknade så var det bara att säga till, de fixade allt. Eftersom vi hade backstage pass så fick vi all access till alla rum och till alla platser i arenan. Ganska nice, man kände sig ändå liite viktig. 
Innan Bond var det en snubbe som heter J-sol som skulle. Hade aldrig hört talas om honom men kommer tydligen från samma artiststall som ex Jessie J. Han kan kanske bli stor någon dag.
sen var det dags för Bond. Jag och pojkarna satt på bra platser, och pojkarna hade heller aldrig sett sin mamma uppträda så de var lika förväntansfulla som jag. De var riktigt bra, vilken energi de hade på scenen. Bond är en elektrisk stråkkvartett som har sålt miljontals skivor. De har turnerat i hela världen, inklusive USA och Asien. De spelar cross-over musik, lite mer popigt kan man säga. Sök på dem på youtube! Jag satt där och kunde inte fatta att Tania har det som sitt jobb, att spela inför tusentals människor och får resa. Låter helt okej! 
 
Efter Bond var det ett band som heter Little Mix. De, som så många andra kommer från x factor. De sökte som soloartister men blev ihopsatta till ett band. Låter det bekant? 
 
En sjukt bra dag, och är så tacksam att jag fick följa med! 
 
Bilder! Detta är bara bilder från min mobil, har inte fått de andra än! Hoppas det duger i alla fall!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Puss o Kram
Matilda
 
 
 

Finbesök!!

Publicerad 2013-07-24 11:57:13 i Allmänt,

Förra veckan kom Sofia och Kajsa hit, två underbara tjejer som jag känt lääääänge. Det var så skönt att träffa dem igen, för det var ett tag sedan. Vi gjorde nog allt som man ska göra i London; sightseeing på allt från Buckingham palace till Harrods, åt god mat, shoppade och åkte båt på themsen. Men det som var det bästa var att prata. Vi pratade om allt mellan himmel och jord och det kan inte tydliggöras tillräckligt hur viktigt det är med personer som man kan prata om ALLT med. 
Jag saknar dem redan. 
 
Jag saknar också min familj väldigt mycket. Önskar jag vore hemma. Missuppfatta mig inte, jag ångrar inte att jag åkte hit, men jag har så dåligt samvete för att jag aldrig hinner spendera tid med de personer som betyder mest.
 
Börjar tagga till nu ordentligt inför nollningen i Linköping. Dagen då antagningsbeskeden kom gick jag och var förväntansfull för jag vet hur man känner sig när man har kommit in. Att veta att det finns ca 65 människor som fått besked om att de kommit in på pol kand i Linköping. Jag hoppas att de är lika glad som jag var. Jag ska vara fadder, tillsammans med 35 andra underbara människor från min klass. Även om årets nollor kanske inte alltid kommer att vara glada och taggade så vet jag att vi faddrar kommer dra upp stämningen. Vi är ett sånt sjukt bra gäng. 
Jag är även ordförande för sektionen FLiNS, alltså sektionen som har hand om mitt program. Min roll kommer som fadder kommer därför innebära lite mer jobb. Fast styrelsen är helt fantastisk så jag vet att vi kommer dra lika tungt lass allihopa. 
Kan inte vänta tills jag får se alla från klassen igen! Längtar till vår fadder kick-off 17 augusti!!
 
 
Men nu, bilder från när de två blonda svenskarna besökte mig! 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Tack för att ni finns! 
 
Puss o Kram
Matilda 

Ooops

Publicerad 2013-07-13 12:54:52 i Allmänt,

Upptäckte att bilder föll bort från ett inlägg, så jag lägger ut dem nu :)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
Puss o Kram
Matilda 
 
 
 

Vart tog juni vägen?

Publicerad 2013-07-11 12:56:51 i Allmänt,

Hur kan det vara möjligt? Juni såg till att försvinna väldigt snabbt, för snabbt... Nu har jag varit här i en månad, bara en liten ynka månad kvar. Hälften. Två månader är för kort tid. Jag har inte varit  på att göra inlägg. Mycket på grund av att jag är lat men också för att jag har gjort en hel del! 
 
London har visat sig från sin bästa sida den senaste veckan. Temperaturen har varit minst 25 grader varje dag. För att ta vara på vädret åkte jag och en massa tjejer till Brighton på den engelska kusten för att njuta. När vi kom till stranden kändes det inte längre som England utan att man befann sig i Spanien eller Grekland. Det var så varmt, och stället kryllade av folk. Brighton är också väldigt känt för deras pir där de har ett nöjesfält som man har sett så många gånger på bilder. I alla fall var det otroligt vackert. Jag hade en helt klart toppendag. Är så tacksam för att Ellinor är här också. Det är tack vare henne som jag har kommit in i hennes gäng så smärtfritt. Dessutom är jag glad för att kunna spendera tid med henne. 
 
I fredags gick vi på pubcrawl. Som en direktöversättning betyder det att man kryper från bar till bar på en kväll. Vi besökte 4 pubar, och slutligen en nattklubb. På varje ställe får man en gratis shot samt billigare drinkar. Jag hade riktigt kul! Kommer sakna alla pubar när jag kommer tillbaka i Sverige. Nattklubben var lite utav en besvikelse. Mycket konstig musik, så jag åkte hem ganska tidigt, dock tog det en halv evighet att åka hem med nattbussarna. 
 
Nu blir det väldigt konstig ordning på allt, men igår gick jag på British museum. Precis som med natural history var byggnaden enorm! Och så vacker. Varför har inte Sverige så otroligt fina museum? I alla fall blev jag som eld och lågor. Vilka skulpturer det fanns! Massa mumier, mosaik och enorma målningar prydde museets rum. Om man vill gå igenom allt för inne skulle det ta en vecka. Jag älskar historia så jag stortrivdes där! 
 
Nu har ni som önskat fått en lite uppdatering. Jobbet går bra och börjar klicka på riktigt med familjen. Varför har jag alltid en sån tur? Om jag hade varit kvar längre tror jag att jag hade känt mig som en i familjen, som jag gjorde i USA. 
 
I helgen är Ellinors sista helg i London. Vi ska ha avskedsfest för henne och en annan tjej. Nästa vecka kommer Sofia och Kajsa hit, wooop wooop! Vi har planerat en massa, ska bli så kul att få krama om dem och visa hur jag har det! 
 
Vill önska Johanna, en utav mina kompisar som jag har lärt känna här ett stort lycka till i Australien! Hennes familj har flyttat dit och hon ska vara där i ett halvår. Coolt! 
 
Puss o Kram
Matilda
 
bilder!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Wimbledon awaits

Publicerad 2013-06-30 20:04:58 i Allmänt,

Då kan jag med lite störd stolthet säga att jag har sett den största tennistuneringen i hela världen. Det var maffigt, vilken stämning. Det illa var att jag bara upplevde det i 3,5 h. Anledning? En sjukt lång kö...

För det var bara inte jag som hade tänkt gå just den dagen. Jag åkte dit själv, alla andra jobbade. Det gjorde inte så mycket för mig, tycker faktiskt om att göra saker själv för då träffar man så mycket intressant folk. I alla fall hade Jesper, min värdpappa sagt att om jag börjar köa vid 9, så kommer jag garanterat in. Fast när jag började köa så sade funktionärerna att jag antagligen skulle vänta till 5. Jag tog mig en ordentlig funderare men kom ändå fram till att det var min enda lediga dag denna vecka och jag hade inget annat jag skulle göra. Det var bara att sätta sig och låta tiden gå.

Jag träffade två tjejer i kön som blev mitt sällskap, en 30-årig kvinna från Dublin som hade flugit hit endast för Wimbledon samt en 40-åring som ursprungligen kom från Polen men som hade bott i London i 10 år. Efter att ha köat tillsammans i 8h så känner man varandra ganska bra!

Det var inte så farligt att köa som jag trodde. Grejen är att de släpper in de 8000 första, sen tar de inte in fler tills någon går ut. Alltså går det otroligt segt efter det att de släppt in 8000. Att det var otroligt vackert väder gjorde allt enklare. Klockan kvart över fem kom vi in. Då gick mina nya vänner och jag för att ta en Pimms, en mycket klassisk engelsk drink som är ett måste på Wimbledon. Denna drink kan rekommenderas, den var lite som gin och tonic. Antagligen smakade den mycket bättre eftersom vi verkligen förtjänade den, efter 8 timmars väntan.

Sen var det dags för att ställa sig i en ny kö, till en court 3, en utav banorna med läktare. De som inte hade köpt reserverade biljetter till den banan fick stå där. Jaha, kul tänkte jag. Mina vänner hade gått för att se en annan match, eller vi tappade bort varandra på vägen. Så där stod jag i en timme till, man var lite trött på det där köandet. Fast NÄR jag kom in, så fick jag se en riktigt bra match! Den var mellan Simon och Lopez, två halvbra spelare (eller alla som är på Wimbledon är sjukt bra) där spelet bar väldigt jämnt. Det sista setet gick till tiebreak. Nu förstår jag verkligen varför många är helt fast i tennis, vilken sport det är! Och känslan runt omkring, alla på läktarna är supertysta när spelet är igång och så fort bollen går ur spel blir alla som galna. Eller ja, typ iaf.

Efter 2,5 h tennis gick jag runt på de mindre banorna där man inte behövde stå i kö. Faktum var att jag kände mig ganska trött så jag orkade inte riktigt trängas för att se. Jag gick runt området och verkligen sög i mig atmosfären. Det är otroligt vackert där inne. Alla som kan ska försöka uppleva det men ett tips från mig är att komma dit vid minst 6, för att börja köa.

Puss o Kram
Matilda

Min helg!!

Publicerad 2013-06-23 18:50:22 i Allmänt,

Nu är det söndag kväll, och jag är helt slut! Vilken vecka jag har haft, huset har varit belägrat av 5 släktingar, jag har träffat minst 10 nya människor, handlat alltför mycket grejer och har sett många delar utav London. En sjukt bra början av min sommar!

I fredags följde jag med familjen in till Embankment, det området där London Eye, Big Ben, och Westminster Abbey finns. Där fikade vi och åt superlyxiga crossianter. Sen gick vi på London transport museum, riktigt fint museum! Jag tycker faktiskt att det är kul att se en massa gamla vagnar, och bilar.

Efter det gick jag själv till Big Ben, för att få en bättre bild av alla turistattraktioner i området. Jag har varit i London en gång innan, för 5 år sedan på språkresa men då var vi bara i London i två dagar. I alla fall kommer jag ihåg hur impad jag blev av den där enorma klockan, och även i fredags bara stod jag och kollade. Hela Embankment är ett område som jag tycker väldigt mycket om. Inte bara för alla attraktioner, utan hela känslan. De flesta byggnaderna är gamla och hur mycket folk det än kan vara är det ändå på något sätt lugnt. Känslan är härlig liksom!

På kvällen var jag barnvakt åt 6 barn, varav alla är under 9 och två är under 3 år. En utmaning kan man lugnt säga! De andra fyra vuxna gick på teater, och så klart snälla Matilda erbjuder sig att vara barnvakt. Haha, men det gick faktiskt bra! När alla barn tillslut somnat var jag dock helt slut. Jag hade också glömt att det var midsommar. Då tog jag fram glass och jordgubbar, och kollade på instagram. Blev lite nedstämd av alla bilder på sommarsverige, önskade att jag vore hemma. Jag ringde även lite samtal, började nästan gråta när jag pratade med Annie. Saknar alla, och speciellt universitetskompisarna eftersom jag ny har umgåtts med dem i ett helt år, svårt att vänja av sig...

Som ni kanske sett så var MIN värdmamma med på BBC på kvällen, ett liveprogram som heter Newsnight. Tanka och hennes band blev lite intervjuade och spelade. Jag var allt lite stolt måste jag säga, hon skötte sig utmärkt!

I lördags var det dags för mitt midsommarfirande! Vi gick till Hyde park med ungefär 1000 andra svenskar och hade picknick. Tycker det är intressant att svenskar är så folkskygga för främlingar i Sverige, men utomlands är alla hur trevliga som helst. Är det inte dags att vi svenskar byter mentalitet? Främlingar är inte så farliga som man tror.

På kvällen var det dags för min första utgång i London, och det blev till en rockklubb, hör och häpna! Inta alls min musik, men vi hade kul i alla fall! Är så glad för att Ellinor är här också, min kära barndomsvän som jag vet alltid kommer finnas i mitt liv!

Idag har jag bara slappat, och ätit en massa onyttigheter som England har att bjuda på. En riktigt skön söndag helt enkelt!

Puss o Kram
Matilda

Bilder!



Om

Min profilbild

Matilda

Välkomna till min Blogg! Jag är student på Politices Kandidatprogram vid Linköpings universitet, och här berättar jag om allt möjligt som händer, både på campus och på min fritid. Jag har varit Au Pair i USA i ett år, 2011-2012, och sommaren 2013 kommer jag vara Au Pair i London.

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela