När Texas kom på besök
Förra helgen var det Memorial weekend i USA, den helgen är till för att hedra alla som har stupit i krig. I praktiken betyder det att man är ledig på måndagen också, vilket jag inte har något emot alls.
På lördagen kom efterlängtade Linn till mig och Elina. Ni som följer min blogg lite vet att hon bor i Texas, jag och Elina var och hälsade på henne i februari tror jag, usch, tiden går ruskigt snabbt! Hon är verkligen en helt underbar människa, och vi tre matchar verkligen, vi skrattade nog åtminstånde var femte minut!
Linn kom lagom till Eurovision, som jag, så klart hade full koll på. Det brukar vara illa när jag är hemma i Sverige, och detta året har det varit värre än vanligt. Kanske för att Sverige faktiskt hade en chans att ta hem det, kanske för att man försöker vara mer svensk här. Som vi alla vet så gick det ganska bra för Sverige, och vi trodde inte själva att det var sant. Jag vet vad jag ska göra 18:e maj 2013 nu, känns bra ;).
För att fira så åkte vi in till Baltimore, som jag aldrig har varit i innan, och käkade och kollade in den snygga hamnen.
På söndagen åkte vi hem till mig, åkte in till Georgetown, som för övrigt är min absoluta favorit del av DC, sån sjukt härlig atmosfär. Där var vi faktiskt inne på svenska ambassaden, som jag inte har varit inne på innan. Dock var det inte så mycket att se, men stackars Elina fick hemlängtan, och hon som ville åka hem innan vi gick in dit. Hon har inte haft det lika bra som jag, inte Linn heller för den delen. Jag är nog en av de få som faktiskt har haft ett perfekt år, som har en sjukt bra familj och vänner som kommer hålla för resten av livet. Det är så synd att en del inte har det så bra som jag, en del har verkligen fått familjer som är helt åt skogen.
Nu känner jag att det är dags att plocka upp de röda tråden, och prata om helgen. Efter Georgetown åkte vi in till centrala DC och hade picknick med andra svenska au pairer precis vid Washington memorial. På måndagen var det den dagen då vi skulle se allt vad DC har ett erbjuda, men vi råkade springa på ett evenemang som pågick vid Vietnam memorial, Barack Obama skulle tala! Gissa om vi stannade till! Så nu kan jag säga att jag har sett, och hört presidenten, ascoolt! Dock var det så ohyggligt varmt, så gissa om Matilda blev röd som en kräfta? Jag har en supersnygg solbränna efter mina shorts, på ena benet, lovar, det är vackert.
Helgen med Linn tog slut för snabbt, och när vi sade hejdå så sade vi "vi ses i Sverige", för det är ju faktiskt bara lite mer än två månader kvar, 10 veckor. Så sjukt att året börjar ta slut, jag vill åka hem, men jag har verkligen ett liv här nu, och det finns så otroligt mycket mer att uppleva. Så det är blandade känslor kan man lugnt säga.
På lördagen kom efterlängtade Linn till mig och Elina. Ni som följer min blogg lite vet att hon bor i Texas, jag och Elina var och hälsade på henne i februari tror jag, usch, tiden går ruskigt snabbt! Hon är verkligen en helt underbar människa, och vi tre matchar verkligen, vi skrattade nog åtminstånde var femte minut!
Linn kom lagom till Eurovision, som jag, så klart hade full koll på. Det brukar vara illa när jag är hemma i Sverige, och detta året har det varit värre än vanligt. Kanske för att Sverige faktiskt hade en chans att ta hem det, kanske för att man försöker vara mer svensk här. Som vi alla vet så gick det ganska bra för Sverige, och vi trodde inte själva att det var sant. Jag vet vad jag ska göra 18:e maj 2013 nu, känns bra ;).
För att fira så åkte vi in till Baltimore, som jag aldrig har varit i innan, och käkade och kollade in den snygga hamnen.
På söndagen åkte vi hem till mig, åkte in till Georgetown, som för övrigt är min absoluta favorit del av DC, sån sjukt härlig atmosfär. Där var vi faktiskt inne på svenska ambassaden, som jag inte har varit inne på innan. Dock var det inte så mycket att se, men stackars Elina fick hemlängtan, och hon som ville åka hem innan vi gick in dit. Hon har inte haft det lika bra som jag, inte Linn heller för den delen. Jag är nog en av de få som faktiskt har haft ett perfekt år, som har en sjukt bra familj och vänner som kommer hålla för resten av livet. Det är så synd att en del inte har det så bra som jag, en del har verkligen fått familjer som är helt åt skogen.
Nu känner jag att det är dags att plocka upp de röda tråden, och prata om helgen. Efter Georgetown åkte vi in till centrala DC och hade picknick med andra svenska au pairer precis vid Washington memorial. På måndagen var det den dagen då vi skulle se allt vad DC har ett erbjuda, men vi råkade springa på ett evenemang som pågick vid Vietnam memorial, Barack Obama skulle tala! Gissa om vi stannade till! Så nu kan jag säga att jag har sett, och hört presidenten, ascoolt! Dock var det så ohyggligt varmt, så gissa om Matilda blev röd som en kräfta? Jag har en supersnygg solbränna efter mina shorts, på ena benet, lovar, det är vackert.
Helgen med Linn tog slut för snabbt, och när vi sade hejdå så sade vi "vi ses i Sverige", för det är ju faktiskt bara lite mer än två månader kvar, 10 veckor. Så sjukt att året börjar ta slut, jag vill åka hem, men jag har verkligen ett liv här nu, och det finns så otroligt mycket mer att uppleva. Så det är blandade känslor kan man lugnt säga.
En superhelg, på alla sätt!
Puss o Kram!
Matilda
