Styrka & Strid

Jag har varit ledig i en och en halv timme nu, och jag börjar redan bli rastlös. Min värdfamilj har åkt iväg till Miami, jag ska också åka dit, men inte förren på måndag, eftersom jag ville spendera en sista helg med Gaby, och vi har lite grejer att göra, så det kommer bli superkul! Men oj vad jag börjar inse att hon ska åka, fy vad jag kommer att sakna henne....

Ikväll ska vi i alla fall se the Hunger Games, jag har läst boken innan, jag tyckte den inte var toppen, men bra, så ska bli kul att se hur filmen är. Många jag har pratat med är lite besvikna över den, men det är bra, då får jag lägre förväntningar.

Men vad ska jag göra hela dagen imorgon? Det är så konstigt att inte jobba, just nu skulle jag ha hjälpt till med läxor, men istället surfar jag och kollar på Grey's Anatomy, inte så illa ändå. Ska njuta av att ha huset helt för mig själv, så här tyst tror jag aldrig det har varit. Inga barn som springer omkring, inga klackskor gående på övervåningen och ingen värdpappa som visslar och nynnar på LMFAO. Inget fel med det, men ibland är det skönt att vara helt själv.

Jag ser fram emot Miami, fatta vad coolt att säga att man har varit där, ska ta massa bilder :D

Skickade just in ansökan till högskolan i höst, jag vet inte om jag kommer tacka ja- om jag kommer in, men vill ändå söka, så jag vet vart jag står, men om det är på gränsen att jag kommer in, så kommer jag tacka ja. Vill inte riskera något, så jag kommer nog vara nervös från och med nu, tills mitten av juli.
Varför får man reda på det så sent? Man kan ju inte planera vad man ska göra om man inte får reda på det förrens i juli, mycket svårare att söka jobb, att man kanske ska jobba, beroende på om man kommer in eller inte. Nja, det är nog inget plus i kanten för den arbetssökanden.

Nu ska jag nog ta en promenad i vårsolen, ha det gött!

Puss o Kram
Matilda

Men nu ska jag nog ta en promenad i vårvärmen, ha det gött!

Söndagen bjöd på något alldeles extra, Krista, min kära värdmamma tog med mig, mariana och Gaby på en tea restaurang kan man nog säga. Det låg i ett superfancy hotell, tydligen bland de finaste i DC.

Vi blev satta, och man fick en liten söt meny med massa olika goda teasmaker, jag valde en orientalbaserad teasmak med en touch av kokosnöt, så sjukt gott tea! Inte nog med det, man fick en egen liten bricka med små snittar med mackor, och massa små deserter, väldigt britiskt. Mariana och Gaby tog minttea och Krista tog kamomille. Alla var nöjda och glada och det blev en hel del prat och skratt.

Så sjukt snällt av Krista att ta med oss, det var verkligen så bra, och fint, aldrig något som man kanske skulle lägga pengar på själv, men ändå något som man uppskattar så grymt mycket.

Efter det tog Krista oss på en personlig rundtur i DC, hon visade oss där hon och Tom träffades för första gången, deras gemensamma lägenhet innan de flyttade ut till Bethesda och där hon hade sitt första jobb. Hennes liv är/har varit så olikt än vad jag är uppväxt med, men det är ett liv som jag beundrar minst lika mycket som vad jag är van vid.

Bilder!










Jag kan avslöja att den chokladdoppade jordgubben var min absoluta favorit!






Jag önskar så mycket att jag kunde tycka om jobbet lika mycket som min värdfamilj, då skulle jag definitivt stanna. Krista har verkligen blivit som en andra mamma till mig, och det kommer bli så tufft att lämna henne!

Puss o Kram
Matilda

På lördagen så åkte tjejerna och shoppade, olycksfågeln Martin har åkte på någon halsinfektion, tre veckor sedan fick han en spricka i handleden och en månad innan det så krockade han med ett rådjur, nepp, allt går inte riktigt hans väg just nu.

Jag passade på att köpa sommarkläder, så det blev blommig klänning, ett linne och ett par jensshorts, börjar känna mig redo för Miami nästa vecka, can't wait!

På kvällen var det dags för utgång, som jag inte tror att någon kan tycka att det är roligare än mig, så sjukt kul att dansa! Vi träffade roligt folk i kön, det var riktigt bra musik där inne i klubben, så kvällen blev perfekt. Det enda som kanske inte är så roligt med att gå ut i USA är att man får stora feta kryss på händerna om man är under 21, kryss som inte går bort förens 3 dagar senare, inget som man vill skylta med kanske...

Efter det, när ens fötter var lagom förstörda körde vi drive-in på mcdonalds, åkte hem och pratade i några timmar, som sagt en näst intill perfekt kväll :D

Bilder!












Puss o Kram
Matilda

Fatta vilken sjukt härlig helg jag har haft det, den har varit perfekt på alla sätt och vis, har fått lite av varje.

George, den gulligaste 4-åring någonsin hade sin första fotbollsträning för säsongen, och fatta vad sött, han och hans 3 bästa vänner från skolan hade så kul, och de sprang som galningar, inte konstigt att George somnade framför en film vid 20.00. Vädret var helt fantastiskt så det blev en väldigt lyckad eftermiddag

Senare på fredagen var det då dags för födelsedagskalas för Tommy som fyller 9. Alla i min värdfamilj (inklusive jag) hade på sig steelers-tröjor, alla med varsin spelare på ryggen, min är Troy Polamalu, som Max, mitt andra värbarn, redan första helgen tyckte att jag var lik. Mest för det långa lockiga håret.
Det började med att alla spelade football, och jag tror att min värdpappa njöt av det minst lika mycket som alla barnen. Så gulligt att alla verkligen gick in för det, och både Tommy och Max gjorde touch-downs, vilket gjorde deras helg.

Efter allt spring så var det dags för pizza och tårta. I Sverige är det korv/hamburgare med bröd och sen tårta som vanligtvis brukar gälla, i alla fall på min födelsedagskalas-tid, men jag befinner mig i pizzalandet där ingenting är lagom eller litet. Tårtan som min värdpappa gjort var grym, så cool! Han formade tårtan som en football, och sen gjorde spelplanen på fotbollen. Han hade gjort fieldmålet med gula sugrör, gräset av kokos och vit icing till linjerna, näst intill överambitiöst. Självklart var det en steelers-spelare på toppen av tårtan.
Tårtan var väldigt uppskattad, av alla, och inget blev kvar på faten, det brukar tyda på bra betyg.

Senare på kvällen så var jag och Gaby över hos Mariana, chillade och pratade, det är bara en vecka till jag kan se Gaby, så jag ska försöka umgås med henne 24/7 nu....

Bilder!
























Puss o Kram
Matilda

Det är väl typiskt att när man som mest kommit igång med träning och kost så går man och blir sjuk... Inte nog med det, jag jobbar precis som vanligt, för som Au Pair kan man inte bara sjukanmäla sig, någon måste ju ta hand om de små söta barnen!

Mina värdbarn har varit jättesöta vid mig, frågat hur jag mår, och hoppas att jag ska krya på mig, det värmer. Fast, det jag har gått och tänkt på hela veckan är att bara få gå och lägga mig, och sova hela dagen lång, det är då man önskar att man hade äldre barn att ta hand om, så de klarar sig själva.

Är det inte underligt att snoret man har i näsan aldrig verkar ta slut? Det känns som om jag har snorat ur halva hjärnan, och tro mig jag behöver varje del av den, så jag är lite orolig... Vart kommer allt ifrån? Kroppen måste ju producera snor i mängder när man är sjuk, borde det inte gå åt extra energi då? Är det därför man är så utmattad och hela kroppen gör ont när man är sjuk?  Snoret måste ju ha någon påverkan, annars skulle det ju inte finnas, eller?

Jag har blivir riktig bundis med honung nu också, tror att jag har förbrukat nästan en hel flaska på en vecka, tycker egentligen inte om honung, men efter denna veckan har jag lärt mig att tycka om det, det bevisar att man vänjer sig med allt, eller så är mina smaklökar ur funktion, antingen eller....

Vill verkligen bli frisk till helgen, är trött på det här nu! Jag vill kunna träna, jag klättrar på väggarna snart!
Imorgon ska Tommy ha sitt födelsedagskalas, och så klart är det inget vanligt kalas. Han ska ha det på ett sportplex, en gigantisk lokal med massa gympasalar i, och temat är så klart football (inte vår slags fotboll). Så min värdpappa ska göra en footballs-tårta, har hört ett och annat om hans tårtor så nu är det upp till bevis om de är så coola som han beskriver att dem är.
Vi ska nog kanske till Annapolis, Marylands "huvudstad" på lördag, och så hoppas jag på att kunna träffa Elinas familj, som kommer hit idag, är så glad för hennes skull!

Nej, nu är det dags för fjärde koppen honungsthe för dagen, och klockan är halv 2, grattis till mig!

Puss o Kram
Matilda

Det har nu gått 7 månader sen jag satt på planet till USA, 7 månader! Jag ska "bara" vara här i 5 till, galet....

Hur kan det ha gått så snabbt? Nyss var det jul, och nu är vi i mars, även om det känns mera som sommar efftersom vi har haft kring 25 grader varje dag hela veckan. Nu börjar jag känna att detta är mitt nya liv, jag har liksom kommit in i det på riktigt, det kommer att vara en omställning när jag åker hem igen.
Pratade med Sosso igår, denna underbara människa, hon tyckte det kändes som om jag skulle komma hem snart, men det ska ju gå en hel vår och sommar först, så du får vänta lite till vännen!
Men jag har massor av roligheter att se fram emot i vår!

• Om tre veckor åker jag till Miami, Florida med min värdfamilj, nice!
• En månad från nu ska jag på någon slags bal med massa marinsoldater med Elina, så det blir att shoppa klänning snart!
• Förhoppningsvis ska jag till Chicago över en helg.
• I juni så ska jag åka till Niagarafallen.
• Efter det så ska min familj komma och stanna i två veckor :D:D:D:D:D:D:D:D:D:D:D.
• Jag hoppas att kunna boka biljetter till LMFAO som kommer hit.

Efter allt detta är det juli, och sen är det bara en månad kvar tills jag åker hem, herreguuuuud, som Ranelid skulle ha sagt ;)

 

Det är en enda sak som jag inte ser fram emot, Gaby ska åka hem den 5.e april, vill inte! Jag vet inte när jag kommer att träffa henne nästa gång, jag menar, hon bor i Venezuela, det är inte direkt att man kan bara åka dit. jag kommer sakna henne så otroligt mycket, hon är en av mina närmaste vänner, kan inte tänka mig ett liv utan henne!

If you read this Gaby, I LOVE YOU so much and I don't want you to leave!

 

 

Och nu är det helg, eller jag slutar om 7 timmar, då ska det visst vara ett riktigt partaj på g, och imorgon blir det nog DC en sväng igen, måste ju ta på vara att man bor så nära!

 

Puss o Kram!

Matilda

 

Det var inte lätt, men jag gjorde det. Jag berättade igår för mina värdföräldrar att jag inte ska förlänga. Jag såg på min värdmamma Krista hur hon slöt ögonen och tog ett djupt andetag och hur Tom, min värdpappa bara skakade på huvudet.

Ja, ni ska bara veta hur fint väder det var idag, 20 grader och strååålande solsken! Elina hade sovit över så vi började dagen med en riktigt söndagsfrukost på en restaurang i Bethesda, har blivit smått förälskad i french toast, vilket är såklart 10 gånger onyttigare än i Sverige, men jag tyckte att jag förtjänade det! Vi ville fira också att Loreen vann Melodifestivalen i lördags, YES!

Vi sade hej då och jag stack och hämtade upp Laura, en tysk au pair. Vi skulle nämligen till DC för att se en St Patricks parad, som USA firar som vansinne (det är en utav de värsta dagarna på hela året vad gäller drinking & driving). Paraden var i alla fall kanska tuff, massa gamla brandbilar med gröna klöver, irländska folkmusik dansare, polismotorcyklar, ja, allt man kan tänka sig. det fanns till och med en vagn med kanot och de ville att man skulle bli medlem i deras klubb, vad nu det har att göra med st Patricks....

Efter denna parad gick jag och Laura och hade Frozen Yogurt, som är nästan som mjukglass, fast det finns i alla möjliga smaker. Man tar i de glasserna man vill ha i en bägare, tar på massa olika goda toppings, och man betalar efter hur mycket bägaren väger. Sjukt bra, och sjukt gott! Så vi satt i en park, njöt av värmen och åt glass, det är ett sommartecken, även om vi just nu är i mars. grejen är den också att nästa vecka kommer det vara över 20 grader alla dagar, någon dag skulle det komma uppåt 25, fatta vad konstigt!

När vi satt där insåg jag hur vackert Washington är, nej det finns inga billboards eller skyskrapor, men alla grönområden, alla monument, det är mer personligt på något sätt, det känns som en liten stad, även om den är enorm.

Sen gick vi till Lincoln memorial, ni vet presidenten som sitter på en stol, har inte varit där förens idag, dåligt av mig! Från Lincoln memorial såg man the Reflection pool och Washington monument, så grymt fint.

Efter allt gående så tog vi oss middag och åkte hem.

Resultat utav dagen: Massa fräknar och första solexemet för året, awesome!


Bilder måste man ju lägga up efter en dag som denna!


Laura











,








Abraham Lincoln memorial









Egentligen, fatta att lilla jag är här, i USA:s huvudstad, den mäktigaste staden på jorden, och jag bor ju här, ganska coolt faktiskt.

Puss o Kram
Matilda

Ja, NU har jag verkligen bestämt mig för hur jag ska göra, för jag har funderat på att förlänga här i 6 månader till, eftersom min familj är awesome. Mitt beslut är att...... åka hem när mitt år är slut, jag ska inte stanna 6 månader till. Jag har varit ganska klar med beslutet i flera veckor, men ville inte ta några förhastade beslut. Fast jag ser inte fram emot att berätta detta för mina värdföräldrar, de är ju så snälla vid mig, känns som att jag sviker dem om jag tackar nej. Men, det är mitt liv och mitt beslut, de kommer att hitta Au Pairer som är 10 gånger bättre än mig, fast de inte inser det nu. Och ja, det kommer vara skit jobbigt att se på när de letar efter en ny Au Pair, jag kommer vara avundsjuk utan dess like, men jag vet att jag inte vill stanna här längre.
Om jag ska vara helt ärlig så är inte jobbet det roligaste i hela världen, ibland vill jag inget hellre än att dagen ska ta slut, jag tror att det finns människor som är bättre för jobbet än mig, jag vill inte jobba med barn resten av livet.
Sen så saknar jag mina vänner och min familj hemma, jag vill komma hem till dem och ge dem en stor kram! Jag har superbra vänner här, verkligen, jag har hittat soulmates här, men alla ska åka hem, och jag har då ingen kvar om jag förlänger, då får jag börja om på ny kula igen, och det kommer bli svårt att hitta lika bra vänner igen.
En annan annledning är att jag vill göra andra saker, visst, USA är oändligt med nya saker att upptäcka, men det lockar inte om jobbet följer med.

Så, nu är det bestämt, men ska berätta det för mina värdföräldrar ikväll, om jag vågar, önska mig lycka till!


//Matilda