En kväll på operan
I tisdags frågade min värdpappa Jesper om jag ville ha en biljett till operan där hans orkester spelar. Mitt svar blev "jag har aldrig gått på en opera...". Så fort jag sagt det så fixade han en biljett till mig, utan några som helst protester från min sida!
Operan hette Eugen Onegin, utav Pjotr Tjajkovskij. Ett halvmörkt drama om två män som till en början är goda vänner. Den ena blir svartsjuk eftersom den andra flörtar med en kvinna som den första är störtkär i. Det ena leder till det andra, och de utmanar varandra på russian roulette. En duell där en måste dö. Historien slutar dock inte där, utan man får se fem år framåt när den överlevande återvänder och skapar en hel del skvaller.
Operan var helt på ryska, men de hade engelsk text så man kunde följa med i handlingarna. Till min stora förvåning så var det riktigt bra! Sångarna var otroligt skicklig, och jag fastnade verkligen i handlingen. I min vildaste fantasi trodde jag aldrig att jag skulle tycka om opera, så jag är glad att jag fick chansen att se det!
Operan låg inte inne i London, utan 2 h bilfärd söderut, mitt i den engelska landsbygden. Det var som taget ur stolthet och fördom, byggnaderna var helt fantastiska! Bara det var en upplevelse i sig. I pausen åkte vi in till en by i närheten, och satte oss på en pittoresk pub. Eftersom operan hade klädkod var jag och Jesper uppklädda, alla locals i puben undrade säkert vad vi var för konstiga utlänningar. Som pricken över i:et regnade det ute, så min engelska upplevelse blev verkligen komplett! I den där lilla, lilla byn låg det tre pubar, förstår verkligen inte hur alla går runt. Antar att engelsmännen verkligen älskar sina pubar till döds. De går dit som vi tar en fika, alltså väldigt ofta!
Kände mig sjukt kulturell den kvällen, med både opera och en lokal pub. Ett riktigt bra obsdagsnöje måste jag säga!
Puss o kram
Matilda